Gladast över att jag kom hem i helgen blev nog ändå Smilla. Smälter man eller vad när hon kommer springande direkt när dörren öppnas och hoppar upp i famnen. Lägger upp tassarna på axlarna som jag lärt henne och kramas. Lilla baby. Those eyes make me believe att hundar har en själ minst lika djup som människans, om själen nu finns.
Idag har vi "haft eget arbete" vilket betyder att vi jobbat ca en timme, cyklat och hämtat ut pass (och passfotot som togs efter en halvtimmes konstant motvind/storm i kombo med regn, ja ni förstår ju how it turned out...) men mest av allt ätit nutellamackor, lyssnat på indiemusic och sorterat pärlplattepärlor. För stunden lämnar jag det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar